REGLER




 

Brädet med utgångsställningen på
 

Kungen
Liksom i alla schackspel fanns tanken att spelet vanns av den som kunde mattsätta motståndarens kung, som kan gå ett steg till alla omkringliggande rutor. Kungen i shogi ser ut på följande sätt: Till vänster visas symbolen för kungen på den japanska typen av pjäser. Dessa pjäser används vid alla stora tävlingar i världen. Till höger visas symbolen för kungen på den internationella typen av pjäser. Dessa pjäser används ofta av nybörjare i väst. Överst står första bokstaven i pjäsens namn på engelska (King) och där under är en symbol som visar hur kungen flyttar. Kungen står på den mittersta rutan i den bakre raden på brädet med 9 x 9 rutor

Guldgeneralen
På kungens båda sidor står guldgeneralerna. De är inte alltför olika schackspelets dam, innan hon i Europa fick möjlighet att flytta obegränsat långt i alla riktningar. En guldgeneral kan flytta ett steg till de tre rutorna framför, de två rutorna till vänster eller höger om pjäsen och rutan rakt bakom pjäsen.

Silvergeneralen
På ömse sidor om guldgeneralerna står silvergeneralerna. De liknar det ursprungliga schack-spelets elefanter, vilka i Europa utvecklades till löpare. Silvergeneralen kan flytta ett steg till de tre rutorna framför eller de två rutorna snett bakom pjäsen.

När silvergeneralen tar steget in i, inom eller ut ur en förvandlingszon, som utgörs av de tre rader på brädet som är närmast motståndaren, så har man rätt att promovera (förvandla) pjäsen till en pjäs som flyttar som en guldgeneral. Detta har sitt historiska ursprung i att de som når framgång i ett krig kan bli befordrade eller adlade. Man förvandlar en pjäs genom att vända på den, och om man vänder på en silvergeneral, så ser den ut på följande sätt:

Springaren
På ömse sidor om silvergeneralerna står springarna, som kan flytta som springarna i schack, dvs ett steg framåt och ett diagonalt och dessutom hoppa över andra pjäser, men de kan endast gå framåt. När springaren tar ett steg in i eller inom förvandlingszonen, så har man rätt att promovera pjäsen till en pjäs som flyttar som en guldgeneral.

När springaren tar ett steg in i eller inom förvandlingszonen, så har man rätt att promovera pjäsen till en pjäs som flyttar som en guldgeneral.

Lansen
På ömse sidor om springarna står lansarna, som är den japanska varianten av schackspelets torn. Dessa pjäser flyttar som torn, dvs ett valfritt antal steg längs linjen, men endast rakt fram.

När lansen tar ett steg in i eller inom förvandlingszonen, så har man rätt att promovera pjäsen till en pjäs som flyttar som en guldgeneral.

Bonden
På en egen rad, två steg framför de övriga pjäserna, står nio bönder. Bonden flyttar ett steg framåt och slår också motståndarpjäser som står rakt framför.

När bonden tar ett steg in i eller inom förvandlingszonen, så har man rätt att promovera pjäsen till en pjäs som flyttar som en guldgeneral.

Löparen
Så såg shogispelet ut under flera hundra år, men för ca 500 år sedan infördes två nya pjäser, löparen och tornet, antingen som egen uppfinning eller efter kontakt med de första européerna som kom till Japan. Hur som helst så är ju en gång för alla japanerna världsmästare på att låna in nyheter utifrån och förbättra dem.Löparen flyttar som löparen i schack, dvs ett valfritt antal drag diagonalt.

När löparen tar steget in i, inom eller ut ur förvandlingszonen, så har man rätt att promovera pjäsen till en pjäs som flyttar som en löpare och dessutom ett steg framåt bakåt eller åt endera sidan.

Tornet
Tornet flyttar som tornet i schack, dvs ett obegränsat antal drag horisontellt eller vertikalt.

När tornet tar steget in i, inom eller ut ur förvandlingszonen, så har man rätt att promovera pjäsen till en pjäs som flyttar som en torn och dessutom ett steg diagonalt i alla riktningar.

Pjäsförvandling
När en pjäs kommer till någon av de 3 sista raderna (eller rör sig inom eller går ur dessa 3 rader), så får man förvandla den. Detta gör man genom att man helt enkelt vänder på brickan. Pjäsen får då en helt eller delvis annan gångart, se tabellen ovan. Förvandlingen är frivillig, utom i de fall när pjäsen inte kan flytta sig längre (dvs Bonde, Lans eller Springare som kommit så långt att de inte kan flytta nästa drag), då måste de förvandlas.

Slagna pjäser
En slagen pjäs tas inte ur spelet som i Schack. I stället får den som slår pjäsen upp den på handen, och kan istället för ett drag sätta in pjäsen i spel på sin sida. Detta är förstås anledningen till att pjäserna har samma färg. En slagen pjäs kommer alltid upp på handen opromoverad, dvs om man slår en förvandlad bonde, så får man bara en vanlig bonde att sätta in. Det finns 3 begränsningar för att sätta in pjäser:
1) Man får inte sätta in en bonde på en linje där du redan har en icke förvandlad bonde. Aldrig några dubbelbönder i Shogi alltså!
2) Man får inte sätta in en pjäs så att den inte kan flytta nästa drag. Dvs inte Bonde eller Lans på sista raden, eller Springare på någon av de 2 sista raderna.
3) Man får inte sätta in en bonde så det blir matt.

Remier
Remi är väldigt sällsynt i Shogi, kanske 1% av partierna slutar i remi. En av anledningarna till detta är att man inte får komma överens om remi. Om ett parti trots allt slutar remi, så brukar man byta färg och spela ett nytt parti med den återstående tiden.
Det finns 2 sätt på vilket ett Shogiparti kan sluta remi:

1) Sennichite kallas det när samma ställning uppkommit 4 gånger i rad (med samma pjäser på handen). Man får dock inte uppnå denna dragupprepning genom evig schack, då förlorar den som utför schackarna.

2) Jishogi kallas en mycket ovanlig situation som uppstår om båda spelarna flyttar Kungen, samt de flesta av sina pjäser, in i promoveringszonen (eller kan inte förhindras att göra det), och kan inte bli mattsatta. I det fallet kan spelarna bestämma sig för att räkna pjäserna (Kungen räknas inte), Torn och Löpare räknas som 5 poäng, övriga pjäser som 1 poäng (promovering oväsentlig). I princip måste en domare ta beslutet. Om båda spelarna har minst 24 poäng, så är spelet remi. Om en spelare har mindre än 24 poäng så förlorar han. Jishogi kan uppstå därför att pjäserna i Shogi i allmänhet är sämre på att backa än att gå framåt.